”Long live us” – A qualitative study about hip hop and health

Bakgrund: Hiphop är en kultur från USA vars svenska gren vuxit fram under de två senaste decennierna. Det finns studier som visar på såväl negativa som positiva hälsorelaterade konsekvenser av hiphop. De negativa konsekvenserna rör i allmänhet hiphopmusikens inflytande över levnadsvanor och kvinnosyn och de positiva konsekvenserna återfinns inom områden som självkänsla och empowerment samt i samband med utövandet av hiphopkulturen. Syfte: Studiens syfte var att utifrån utövares perspektiv undersöka hur hiphop och psykisk hälsa står i relation till varandra i deras liv. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med fem djupintervjuer. Som analysmetod valdes innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenterades utifrån sju kategorier som skapades ur den empiriska datan. Dessa kategorier var Hiphop inger en känsla av tillhörighet, Utövarnas inflytande i samhället genom hiphop, Stigmatisering av hiphopkulturen, Hiphop som destruktiv kraft, Hiphop som motiverande kraft, Hiphop som copingstrategi och Förutsättningar för utövande av hiphopkulturen. Intervjupersonerna upplevde att hiphopkulturen gav dem en känsla av gemenskap och tillhörighet, en möjlighet till delaktighet i samhället och en identitet. Det fanns upplevelser om att hiphop bidragit med en destruktiv umgängeskrets. Samtliga intervjupersoner ansåg att det finns mycket fördomar och okunskap om hiphop. Diskussion/slutsats: Stigmatiseringen av hiphopkulturen kan påverka de aktiva utövarna negativt när det kommer till trygghet att uttrycka sin identitet och delaktighet i samhället. Hiphopkulturen kan ge en ökad känsla av KASAM och empowerment. Hiphopkulturen innebar negativa hälsoeffekter för en intervjuperson. De hälsoeffekter som framkom i studien rörde främst mentala och sociala hälsoeffekter. Studien har inte fokuserat på de fysiska effekterna av informanternas utövande.Background: Hip hop is a culture from USA which has developed in Sweden during the last two decades. There are studies that show negative as well as positive health outcomes related to hip hop. The negative outcomes are related mainly to hip hop’s influence on lifestyle habits while the positive outcomes have to do with the empowering aspect of the hip hop culture. Aim: The aim of the study was to, based on the practitioner's perspective, examine how hip hop and mental health are interrelated in their lives. Method: A qualitative study carried out with five indepth interviews. A content analysis was choosen as analysis method. Result: The result of the study was presented by the seven categories created from the data. The categories were Hip Hop gives a feeling of belonging, Stigmatization of the hip hop culture, Hip hop as a destructive force, Hip hop as a motivational force, Hip hop as a coping strategy and conditions for participation of the hip hop culture.. The interviewees felt that the hip hop culture gave them a feeling of community and belonging, a feeling of participation and influence over the society and gave them an identity. There was experience of hip hop bringing destructive social environment with it. All of the interviewees had experienced a lot of prejudices and ignorance about the hip hop culture. Discussion/conclusion: The stigmatization of the hip hop culture may have a negative impact on its practitioners when it comes to freedom to express their identity and opportunities of participation and influence in society. The hip hop culture may give an increased feeling of KASAM and empowerment. The hip hop culture contributed to negative health outcomes for one interviewee. The health impacts that were revealed in the study were related mainly to mental and social health impacts. The study has not focused on impact of hip hop on physical aspects of the health of its practitioners